Tidiga sådder & vintermat

Vintermat kan vara spännande, varierad, smakrik och närproducerad! Hos oss i zon 1 skördar vi nu purjolök, grönkål, palsternacka och svartrot från köksträdgården; potatis, lök, vitlök från källaren; flera rotgrönsaker som hållit sig länge i kylen; sötmajs, bönor och mer från frysen och konserverade tomater, fermenterad kålrabbi, picklad blomkål, torkade ärtor, bönor och äppelringar m.m. från köksskåpet. I februari börjar det också bli hög tid att se över förråden. För det allra bästa är att kunna tömma frys, hylla med fermenterat och picklat osv i tid till försommaren när det nya är skördeklart. Och vintergrödorna i köksträdgården när än platsen behövs för nya grödor. Och är det något du drar dig för att äta, då kanske det inte är något att satsa på till nästa odlingssäsong…

Har du en hel del brytbönor i frysen som du vill äta upp innan sommaren? Här kommer en enkel, snabb och smakrik rätt att testa (självklart kan du använda färska bönor, men då blir det att vänta till sommaren, och det finns så mycket annat gott att laga då…). Rätten är mycket anpassningsbar så du kan också byta ut bönorna och variera mängd utan besvär.

Vill du servera med ris, kan du sätta på riset ungefär samtidigt som du börjar med resten. Vill du servera med enkla FLATBREADS, börja med degen till denna och sedan grytan.

(Flatbreads: blanda 360g (ca 5 dl) vetemjöl, 1 tsk salt, 2 tsk bakpulver, 3 msk olja och 250 ml kallt vatten till en smidig deg, låt vila i 10 minuter, dela sedan upp i lagom stora bitar och rulla ut eller platta till med händerna till ca 5 mm tjocklek, värm en stekpanna eller griddelpanna och stek bröden en och en med eller utan olja, alternativt på pizzasten i ugn på högsta värmen, vänd efter några minuter – när brödet börjar bubbla upp och tjockna och får färg på undersidan). 

Grytan (läs igenom först – allt i versaler är ingredienserna):

1. Värm en stekpanna med lite OLJA i, lägg i BÖNOR (så många som får plats på ett lager i stekpannan direkt från frysen) och låt dem steka en stund tills de blivit mjuka och fått lite färg

2. Under tiden, krossa 4-6 VITLÖKSKLYFTOR och ta fram en burk KROSSADE TOMATER samt skär upp ELDOST i lagom stora kuber. 

3. Tillsätt vitlöken, låt steka någon minut, tillsätt sedan tomaterna, 1/2-1 tsk SALT & 1-2 tsk GARAM MASALA*

4. Stek eldostkuberna separat (kan t ex steka i samma som brödet ovan stekts i efter brödet är klart) och lägg sedan till grytan. 

Klart att servera!

*Garam masala kan vara svårt att få tag på färdigblandad (finns på t ex Ayurvedabutiken) men gillar du mat från Indien är det lätt att göra din egen blandning att ha till hands (finns många recept på nätet), alternativt kan du improvisera och använda några av kryddorna efter smak och tillgång). 

ODLA

Mitten på februari är vår första och mest intensiva förodlingstid. 

Vi har lärt oss från Charles Dowding att så i grupp och tycker det funkar mycket bra – siffrorna i parantes nedan visar hur många frön vi sår tillsammans i varje modul. När vi väl planterar ut, planterar vi även ut dem tillsammans (alltså vi särar inte på individuella plantor – mer om detta vid senare tillfälle). 

Exempel på vad vi sår nu: salladsruccola (3), kålrabbi (1), salladslök (8), gul- och rödlök (6), rädisa (5), majrova (5), asiatiska blad (3), spenat (3), ärtor (2), fänkål (2) bondbönor (1)

Hur vi gör: 

• vi förodlar det mesta (men inte tapprötter t ex morot, palsternacka, svartrot, och vi direktsår också ettåriga kryddörter t ex koriander, dill, persilja, dansk körvel)
• när vi förodlar, fyller vi odlingsbrätten/modulbrätten med kompost, vattnar väl och sår sedan fröna (en bra tumregel är att fröet ska ligga lika djupt som sin egen höjd, men det är oftast inte jättenoga). Sen vattnar vi inte igen förrän fröna grott och börjat växa. Då är det viktigt att hålla koll så att de inte blir för torra eftersom modulerna har liten volym. Man kan ha extra belysning på sådderna när det väl tittar upp, men oftast räcker det med ett ljust fönster (dessa tidiga sådder är också anpassade till mindre ljustillgång, jämfört med t ex tomat som behöver mer ljus för att inte bli gängliga). 
• Mycket av det som sås nu kan planteras ut redan om en månad

GRÄVFRI ODLING

På tal om Charles Dowding, en stark förespråkare för grävfri odling (eller No Dig som det heter på engelska), som själv inspirerats av Ruth Stout (som skrev boken ”Gardening without work”). Men vad är grävfri odling? 

När man börjar ”gräva” i literaturen om jordhälsa och mikroliv, är grävfri odling ett tema som återkommer och genomsyrar flera odlingsfilosofier. Helt enkelt betyder det att man stör jorden så lite som möjligt och på så sätt låter mikroliv och struktur bevaras, vilket i sin tur leder till bl a mer näringstillgång, mindre bevattningsbehov och mindre ogräs. Win-win för människa och miljö! 

Vill du lära dig mer om hållbara odlingsmetoder? HÄR hittar du några lästips och HÄR hittar du olika praktiska (t ex Farm Day) och teoretiska workshops (t ex Garden Food) och upplevelser som vi erbjuder.